Vals

Vals i Ottarsborg 2002

Vals kan låta på många olika sätt. Några exempel på detta kan vara wienervals, modern (stilla) vals, springvals och en "slät" vals som Brunkullans vals. I denna framställning berörs endast vals av sådan typ som spelas till gammaldans. Detta sätt att dansa vals fungerar också bra att använda till wienervals. Modern vals (stilla vals) skiljer sig väsentligt från gammaldansen varför denna instruktion inte är användbar för att lära sig modern vals.

Av all gammaldans tog det nog längst tid att hitta sätt att variera vals. Här berörs först vilka grundformer av vals som används i beskrivna varianter. Liksom i all annan dans brukar vi oftast kombinera flera av dessa varianter under samma dans.

Gammalvals

En vals är någonting som snurrar runt, och det gör man också när man dansar vals. Paret snurrar med- och motsols, under samtidig jämn och kontinuerlig förflyttning motsols runt dansgolvet i en så kallad valsbana.

Förflyttningen runt dansgolvet sker genom att man på det första taktslaget i varje takt tar ett steg, varannan gång framlänges och varannan gång baklänges. Genom att samtidigt paret snurrar ungefär ett halvt varv kommer paret att förflytta sig ungefär längs en rät linje. Man styr på dansgolvet genom att snurra fortare eller långsammare. När man snurrar medsols så kommer en långsammare snurr att leda till att paret svänger åt vänster inåt dansgolvet, snurrar man fortare så kommer man att svänga utåt åt höger. När paret snurrar motsols blir förhållandet det omvända.

Det är alltså steget på ettan i varje takt som är det huvudsakliga steget i vals. Det går att dansa vals med enbart steg på första taktslaget, men det blir då ganska svårt att hålla balansen.

I gammalvalsen tar man därför i regel två stödsteg på taktslag två och tre. Stegföljden när man dansar medsols blir alltså: Framåt på höger på taktslag ett, flytt av vänster fot intill höger och överföring av vikten till vänsterfoten på två, överföring av vikten till högerfoten på tre. Samtidigt sker en jämn och flytande rotation medsols så att man har ryggen i dansriktningen på ettan i nästa taktslag.

Därefter kliver man bakåt på vänster på taktslag ett, på taktslag två sätter man höger fot intill, på taktslag tre för man över vikten till vänsterfoten igen. Samtidigt fortsätter den flytande rotationen så att man i ettan på nästa takt åter kan kliva framåt i dansriktningen.

Det underlättar i hög grad om man har ett ganska halt dansgolv och skor med lädersula, så att en stor del av rotationen sker genom att man glider runt på fotsulorna, snarare än kliver runt. Man kliver alltså framåt och bakåt och roterar dessemellan på fotsulorna.

Damen tar sina steg på motsatt håll mot kavaljeren, dvs. när kavaljeren kliver framåt kliver damen bakåt. Dansen går lättare om man dansar nära varandra och ser till att man när man kliver framåt kliver fram mellan partnerns ben.

När man byter från dans medsols till motsols så sker det genom att man slutar rotera och påbörjar rotationen åt andra hållet, samtidigt som nästkommande steg på ettan sker åt samma håll som det föregående (framlänges/ framlänges alternativt baklänges/baklänges).

När man börjar öva vals kan det vara lämpligt att först utföra stegen själv framåt och bakåt utan rotation, för att när detta fungerar börja snurra i långsam och jämn takt. Så småningom kan man öka rotationshastigheten till ett halvt varv per takt.

Lär vals på 90 sekunder. Musik Skogsblommor (trad) spelad av Örjan Wikström

Instruktionsvideon ovan som textlänk: https://dansglad.se./videoi/vals/vals_512.wmv(5 Mb)

Stigvals

Stigvals dansas med två steg per takt. Steget har alltså samma rytm som det vanliga försteget i polska, och i omdansningen används en stegföljd som också ibland används i polskor. Rotation sker omväxlande med- och motsols. Steget motsols brukar man oftast kalla bakmes.

Stegföljden om man startar framlänges och medsols blir således: på första taktslaget steg framåt och utåt på höger fot till vänster om (på utsidan av) partnerns högra fot. På det andra taktslaget sker en viktöverföring framåt samtidigt med medsols rotation, men inget nytt steg tas. På taktslag tre sker steg framåt på vänster fot under fortsatt rotation.

På första slaget i nästa takt sker steg bakåt och utåt på högerfoten, varefter vänster fot lyfts. På taktslag två fortsätter förflyttning och rotationen i kroppen men inget nytt steg tas. På taktslag tre kliver man framåt till vänsterfoten i dansriktningen.

Kavaljer och dam har således hela tiden sina högra ben och fötter på utsidan av varandra.

Det kan hjälpa vid inlärningen att försöka att hålla kontakt med benen, mentalt kan man tänka sig att benen är sammanbundna. Problemet brukar vara att man annars fortsätter att ta tre steg per takt.

Kropp och blick bör i möjligaste mån vara vända inåt, mot partnern.

När man byter rotationsriktning till motsols så slutar man rotera och påbörjar rotationen åt andra hållet, samtidigt som man byter sida och fattning så att i stället det är vänster ben som är på utsidan av varandra. Stegen utförs sedan spegelvänt mot när man dansar medsols.

Eftersom man använder två steg per takt, öppnar detta även för att dansa bugg till valsmusik.

Stigvals instruktion på 67 sekunder. Musik: Skogsblommor (trad) spelad av Örjan Wikström

Videon ovan som textlänk: https://dansglad.se/videoi/vals/stigvals_512.wmv(2.6 Mb)

Äldre videoexempel: Stigvals videoillustration

Segla

Segla är en dansform som utövats på svenska västkusten, och som även praktiserats till annan musik än vals.

Vi har vid två tillfällen närvarat vid instruktioner av dansen, vi beskriver här dansen som vi därvid uppfattat och dansar den.

Segla dansas alltid motsols, och genom att korsa fötterna. Det som framförallt utmärker dansen är att man dansar långsammare än takten i musiken. Man väljer själv vilken relation man vill ha till takten i musiken.

Dansfattningen är tät - kropp mot kropp - och med placering litet till vänster om varandra.

Segla - en valsvariant från svenska västkusten

Videon som textlänk: https://dansglad.se/videoi/vals/segla_512.wmv(1.9 Mb)

Variationer

Vanlig vals kan dansas med samling av fötterna, eller genom att korsa fötterna. När man korsar fötterna upplever jag man får en större drivning framåt i rummet, och en mer aktiv dans, medan en hopsamling ger en rundare dans med mindre framåtdrivning. Detta utgör ett första uttryckssätt i valsen.

Valsen beskrivs normalt ha ett steg på varje taktslag. Om man trampar ut varje steg, och dessutom sviktar mjukt i knäna, erhålls en guppig vals, som kan ge uttryck åt en livlig vals. Dessa steg kan också utföras som springsteg, som då gör att valsen mer kommer att likna mazurka till karaktären.

Om man inte trampar ut stegen, eller till och med hoppar över det ena eller båda fotombytesstegen på taktslag 2 och 3, blir dansen bekvämare och mindre guppig. Stegföljd vid dans motsols blir då: vänster lång rörelse framåt, höger samla, vänster kors eller samla baklänges, höger/höger/höger (dvs vrid på tre slag på höger).

Om musiken har ett "hopp" i form av en paus, kan man försöka uttrycka detta som en uppåtrörelse även i valsen.

Exempel på variationer i vals

 Kavaljers snurr under arm

I bilderna nedan betecknar siffrorna [takt]:[taktslag]. T.ex. 8:1 avser första taktslaget i åttonde takten i en vanlig 8-takters fras.

Vid byte av rotationsriktning kan kavaljer vid vänstervarv snurra ett eller två varv under egen vänsterarm på sista takten i reprisen, varefter omdansning medsols omedelbart inleds.

7:1 Ett halvt varv tillryggalagt 8:2 Kavaljeren har nu snurrat ett varv under arm motsols, och damen är på väg att fångas in
 Dams snurr under arm

Vid byte till motsols kan damen på motsvarande sätt snurra ett eller två varv medsols - kavaljeren för med armen eller genom tryck i ryggen. Efter snurren inleds omedelbart snurr motsols.

7:1 Förning med kavaljers vänstra hand förbereds 7:2 Snurren inledd
I åttonde takten. Damen har hunnit nästan ett varv Ett och ett halvt varv
1:1 Vals motsols inledd av kavaljer, dam fångas in.
Ett och ett halvt varv per takt

Normalt roterar man ju i gammalvals ett halvt varv per takt.

Vid slutet av valfri repris kan man i stället dansa ett halvt varv på varje taktslag under takt 7, och alltså dansa ett och ett halvt varv i stället för ett halvt på den takten, varefter man bromsar upp i takt 8 och byter rotationsriktning.

Vill man ha ännu mer fart under sulorna så kan man dansa ett och ett halvt varv både under takt 7 och 8, varvid man dock får fortsätta valsen i samma rotationsriktning som tidigare på taktslag 1 i nästa repris.

7:1 Förberedelse 7:2
7:3 På tredje taktslaget har knappt ett varv tillryggalagts 8:1 - 8:3 Här bromsas rotationen, och vänds till motsols dans
1:1 Vändningen slutförd, vals motsols inledd
 Dams extravarv under kavaljers arm

Vid dans motsols kan man på lämpligt ställe, t.ex. i slutet av en repris, i stället för att byta till vals medsols fortsätta med valsen motsols samtidigt som damen dansar ett extra varv motsols under kavaljers arm. Damen kommer därvid alltså att samtidigt som hon snurrar ett halvt varv motsols som i vanlig vals, dessutom dansa ett varv motsols runt egen axel. Turen är inte helt lätt att utföra för damen.

Kavaljeren bör ha klart för sig ungefär en takt i förväg att turen ska utföras. I början på takt sju, om varianten ska utföras på takt åtta, börjar kavaljeren att föra med sin vänstra hand, och gör på så sätt damen medveten om vad som väntar. Förningen med vänsterhanden blir under takten mer markerad, för att i första taktslaget på takt åtta bestämt föra damen ett varv motsols under egen vänsterarm, samtidigt som valsen motsols fortsätter utan avbrott.

Damens snurr måste föras snabbt och jämnt. Damen släpper sin vänstra hand från kavaljerens axel under snurren, för att omedelbart på nytt lägga den på kavaljerens axel efter fullbordad snurr.

8:1 Förningen har inletts tidigare, men sker nu markeratgenom att dra damens vänsterhand in mellan kavaljer och dam 8:1 ½ Tyvärr är bilden något skymd, men det syns ändå att kavaljeren för damen genom att dra henne runt bakåt över hennes axel
8:2 Mitt i snurren är positionen ganska öppen, men måste omedelbart slutas igen för att omdansningen i valsen ej ska störas. Damen har här nästan hunnit snurra ett varv runt egen axel, men eftersom valsen själv samtidigt snurrar ett halvt varv har damen ändå ett halvt varv kvar

Hopp

Denna dansvariant får karaktär av mazurka, eller hambo-polkett, fast den utförs framåt/bakåt. Vid rotation motsols står kavaljer något till höger om damen (!) vänd framåt och med vikten på vänster fot. Dansen inleds på 1 med ett lätt/mjukt skutt framåt för "touch-landning med båda fötterna, vikt på båda, till höger om damen. På slag två tas ett fjädrande steg framåt på höger, varför högerfoten måste avlastas omedelbart efter landningen. På slag 3 tas ett fjädrande vänstersteg under samtidig vridning.

Inledningen på nästa takt utför kavaljeren genom hopp baklänges, annars samma steg som ovan. Obs att "hoppet" ger momentum framåt i dansriktningen, men ej nämnvärt uppåt. Det är alltså ett lågt/flackt och bekvämt hopp, med något glid i uppbromsningen. Eventuellt kan takten också markeras genom ett mjukt slag med klackarna i golvet. Överrösta ej musiken.

Dansen dansas medsols och motsols, i detta fall får kavaljeren då byta sida. Det brukar ofta vara litet svårt i början att hitta tillbaks till rätt steg när man byter rotationsriktning.

Damens steg kan dansas identiskt som kavaljerens, men Ellika brukar bara ta tre fjädrande steg, vilket också fungerar bra.

Den här valsen uppstod när Elllika och jag dansade en kväll i Orsa hembygdsgård.

Slunga

Detta är en variant vi lärt av andra, fast vi brukar ha en egen inledning och avslutning.

Dansen utförs ett varv per takt medsols, alltså dubbelt så snabbt som vanlig vals. På ettan hoppar kavaljer runt och landar på vänster fot baklänges i dansriktningen, på taktslag två sätts höger fot också ner under vridning/hopsjunkning, och på taktslag tre tas ett steg framåt och uppåt på höger fot. Damens steg är framåt på höger på ettan med svikt i knäet, vänster bakåt på trean. Alternativt kan damen dansa som i slunga. Dansen beskrevs för oss med vilotur bestående av gångsteg nästan rakt framåt, ett steg på varje taktslag. Men vi föredrar oftast att direkt övergå från/till annan variant av vals, utan mellanliggande gångsteg.

Det är mycket viktigt att man dansar med kroppskontakt tätt intill varandra, för att få en lätt och smidig omdansning. Dansen påminner om värmlandspolska och polkaslunga.

1:2 Det lägsta läget under omdansningen 7:2 Kavaljeren löser upp dansen och förbereder nästa tur

Bugg till valsmusik

Vals går bra att dansa som bugg, fast med valsens rörelsekaraktär. Härvid används bakmes/stigvals som grundsteg, inte de vanliga valsstegen. Eftersom då dansen går på två steg per takt, fungerar buggturer.

Dansen kommer att gå betydligt långsammare än vanlig bugg, och har också en annan karaktär. Om man vill växla om med gångsteg, så är det då naturligt att använda polskeförsteg.

Bugg till valsmusik Bugg till valsmusik
Dansa bugg till vals - alla vanliga buggturer går att använda Bugg till valsmusik
Lindy Hop-turer går också att använda i vals Bugg till valsmusik - video

Videon som textlänk: https://dansglad.se/videoi/vals/valsbugg_512.wmv

Knut

Vals går också att dansa i knut, och utförs i princip på samma sätt som beskrivits för schottis. Detta bör nog utövas med måtta, t.ex. åtta takter i taget.

Indansningsposition kan uppnås genom att vid vals medsols i sista takten behålla fattning kavaljers vänster hand i dams högra, medan den andra handen släpps och damen förs ett varv medsols så man hamnar sida vid sida vända framåt, med dam till vänster om kavaljer. Kavaljer fattar dams vänstra hand i sin högra framför damen.

Omdansningen utförs sida vid sida, med samma rytm som i bakmes, dvs steg på taktslag ett och tre, motsols. När man vill återgå till vanlig vals löser man upp turen genom att kavaljer släpper dams högra hand, och med sin vänstra hand snurrar damen ett varv motsols fram till normal valsomdansning.

I videon nedan visas en liten kombination av vals till bugg där knuten används, och avslutas med återgång till vanlig vals.

Dansa bugg till valsmusik, användande knut (videoclip)

Dekoration

När det finns tillräckligt med plats på dansgolvet, så man inte stör andra dansande, kan man lägga in en kort variation även på fläck.

I nedanstående video visas ett exempel, som också går att använda i andra danser, som exempelvis schottis och foxtrot.

Dansdekoration i vals (videoclip)

Senast uppdaterad: 2015-03-14


Innehåll