En för mig klassisk vandring som jag gått otaliga gånger. Vandringen följer Sörmlandsleden med bara små avvikelser, och går genom Nackareservatet, förbi Öringe till Alby Friluftsgård, och vidare förbi Nyfors, Höjden och Årsjön till Tyresta friluftsgård.

Ditresa med buss 401 från Slussen, hemresa antingen med buss från Tyresta, eller om det inte passar ytterligare en halvtimmes promenad till Svartbäcken och buss därifrån.

Möjlighet för den som så önskar att lämna eller ansluta vid Nyfors (med buss till/från Slussen), i så fall ungefär halva sträckan.

Två pauser. Medtag sittunderlag och förstärkningsplagg för pauserna. Eventuellt svampplockning på vägen.

Denna dag visade sig hösten på allvar. Mulet väder, ca 4 grader vid start, och en frisk ostlig vind. För första gången denna säsong kom underdelen av superunderstället till bruk, och kändes skönt.

Luvan fick också sitta på hela dagen, och satt inte i vägen.

Mestadels var det uppehållsväder, men några lättare regnstänk visade sig också under vägen.

Vandringen gick ju så att säga i gamla hjulspår, och med rätt klädsel så var ju temperaturen inget problem. Det som känns mest vid denna årstid är att himmelsljuset nu blir allt svagare, något som förmodligen accentueras av att synen gradvis blir mindre ljuskänslig med stigande ålder. Tyvärr har det svenska novembervädret aldrig känts som någon höjdare. Men än är vi ju inte riktigt där.

Vid Strålsjön blev det en mycket kort fikapaus på samma plats som i fredags. Dagens första kaffedroppar värmde skönt. Den vidare vandringen förde strax till Öringe, där ett par vandrargrupper - den ena i vart fall tillhörande Friskis & Svettis - dök upp. De försvann lika fort som de kom, och vid Alby friluftsgård utnyttjade Lava och jag för första gången denna säsong raststugan, för att slippa dra på yttertröjan vid lunchen. Inga andra människor syntes till.

Via Nyfors fortsatte så vandringen mot Höjden. En liten utflykt vid sidan av leden renderade en liten portion trattkantareller, som mot kvällningen före körrepetitionen avnjöts med torsk och potatismos. Gott!!

På den vidare vandringen genom Tyresta Nationalpark syntes inte heller några människor, utöver ett äldre par vid Bylsjöns grillplats.

Innan dess hade det blivit en relativt kort men mycket fin fikapaus vid vindskyddet vid Årsjön. Lava som mestadels snällt knallar med under vandringen, blev väldigt ivrig vid vindskyddet. Jag gissar på hennes beteende att det finns jättemycket läckert doftande gamla matrester utströdda där.

Väl framme vid Tyresta så visade det sig att vi hamnade precis emellan bussturerna, som numer går en gång i timmen. För att slippa stå och vänta och frysa så fortsatte vi därför mot Svartbäcken, där vi fick vänta tio minuter på den buss som då hade varit borta och vänt vid Tyresta. Strax efter klockan fyra satt vi på bussen för färd mot Handens pendeltågsstation.