Denna förklara termer som ofta används på denna webbplats. Eftersom dansglad har sina rötter i nygammal socialdans, så är det också i huvudsak danser och steg i den miljön som här förklaras.
Dansen inleds med polka (druff) i 16 takter, som oftast dansas medsols. Därefter går dansparen sida vid sida i en stor ring, med kavaljerens vänstra hand vilande på axeln på kavaljeren framför honom.
Under nästkommande 16 takter går alla kavaljerer inåt mot ringens mitt, och börjar klappa i händerna i ordning knä, händer, skuldror och över huvudet. Damerna dansar under tiden med polkasteg framåt i en ring utanför kavaljererna.
Därifrån upprepas dansen med en ny partner.
Danslekar i enkla formationer, till exempel ring eller snurr runt sig själv. De dansande sjunger själva med i dansen. I dessa danser kan också barn delta. Danslekar används också för dans kring midsommarstången och vid julgransplundringar, och kan vara ett första steg mot folkdans.
Dansen börjar med alla deltagare i en eller flera stora ringar runt dansgolvet. Första takten dansas med valssteg med kavaljeren vänd mot damen till vänster, och damen vänd mot kavaljeren till höger, utan att upplösa ringen. Den andra takten dansas mot varandra inom paret på samma sätt.
Härifrån finns två varianter, men bara en tillämpas i samma dans. Antingen upprepas stegen ovan ännu en gång och därifrån dansas vals medsols där kavaljeren dansar med damen till vänster två takter. I den andra varianten börjar man i takt 3 direkt med vals på samma sätt, fast i tre takter. Därifrån formar man sig på nytt i samma ring, och dansen upprepas med den nya partnern.
Gammaldansen innehåller vals, hambo, schottis, snoa , polka och mazurka.
Ofta inkluderas också någon eller några gillesdanser, såsom pariserpolka, snurrebock eller tjeckisk polka och/eller schottis i turer.
GDV-danserna innehöll i min ungdom utom gammaldans även en blandning med foxtrot/bugg, tango, modern vals, och någon gång även något latin, t.ex. cha-cha-cha eller samba.
Oftast innehöll de också en gemensam paus med fika som var inkluderat i entréavgiften. Jag minns även när jag började dansa att det ibland förekom en allsång eller två i pausen.
Idag (2024) har dessa danstillfällen glesats ut kraftigt, och dansmixen har förändrats så att modern dans har ersatt mycket av gammaldansen.
Gillesdans är en stor grupp av danser som innehåller längre danssekvenser, ofta baserade på gammaldans. Dessa danser varieras oftast inte, variationen består i stället av att det finns ett stort antal sådana att välja på. Några få av dem brukade åtminstone förr spelas på danser med gammaldans, men det anordas också danskvällar med enbart gillesdans.
Hambo är en dans med tre taktslag per takt. Det är egentligen en polska, men i allmän mun benämner man den ändå gammaldans. Dansen använder åtta takter per sekvens, med två takter dalsteg, en takt gångsteg, fyra takter omdansning och en takt uppsamling.
Se även Hambo
Obs! Gammaldansen mazurka är inte samma dans som europeisk/fransk mazurka, och på denna webbplats finns ingen beskrivning av den europeiska mazurkan.
Gammaldansen mazurka dansas oftast som två olika danser, först en slags hambopolkett med hopp, sedan s.k. skånsk mazurka till den andra melodin.
Se även Mazurka
Tur 1: en takt steg bakåt, en takt steg framåt, en takt polkasteg, en takt snoa (två varv).
Tur 2: En takt utåtsnurr framåt + handklapp, en takt inåtsnurr bakåt + handklapp, polka + snoa som ovan.
Tur 3: Pannkakssnurr utåt framåt, pannkakssnurr inåt bakåt, polka och snoa.
Tur 4: Steg framåt med dubbel handfattning och dam gående baklänges, steg bakåt med bibehållen handfattning och dam snurrar ett varv motsols, polka steg framåt medan dam snurrar ett varv medsols under kavaljers arm, snoa.
Tur 5: Kavaljer går framåt medan dam snurrar ett varv medsols under kavaljers arm, kavaljer går bakåt medan dam snurrar ett varv motsols under kavaljers arm, kavaljer polkasteg framåt medan dam snurrar två varv medsols under kavaljers arm, snoa.
Denna dans kan dansas på flera olika sätt, men den vanligaste är druffpolka, (´quick quick slow´ sidledes, snurra ett halvt varv på ´slow´). Polketten innehåller ett litet hopp på ´slow´.
Det finns många olika polskor, som i många fall har utvecklats under lång tid. Idag använder nog alla 3 taktslag per takt, men sannolikt har nog flera av dem ursprungligen haft ett jämnt antal taktslag.
Bland dem som oftast dansas kan nämnas bingsjöpolska, bodapolska, orsapolska, bondpolska, hamburgska, pols och slängpolska. Hambo är också en polska, fast den kallas oftast gammaldans idag.
Se även Polska
Rundpolska är ofta använd som beteckning på en baspolska, och liknar hamburgska. Den innehåller polskeförsteg och omdansning medsols. I omdansningen tar damen följande steg: 1 höger, 2 vänster, 3 vrid på vänster/samla och på höger.
Motsvarande för kavaljer är: 1 vänster, 2 vrid på vänster/samla och stöd på höger, 3 höger.
Kavaljer: 1 vänster, 2 inget steg men flytta kroppen framåt, 3 höger.
Dam: Samma som kavaljer men spegelvänt (börja på höger fot).
Sträva efter en flytande rörelse framåt - undvik ´ankgång´.
Rimppan är en mazurkavariant från Finland och norra Sverige, där turen löper över 16 takter. Dansen inleds med paret sida vid sida med kavaljerens högra hand på damens rygg, och damens hand på kavaljerens axel. Första takten dansas frykdal.
På fjärde taktslaget byter damen till position till vänster om kavaljeren med ett halvt varv motsols framför kavaljeren. Samma mönster upprepas därifrån, avslutande med att damen vänder tillbaka medsols framför kavaljeren. Turen avslutas med vals medsols åtta takter.
Se även Schottis
Segla är en dans som kommer från västkusten, och dansas oftast till valsmusik. Den kan dock användas till även annan musik, även i fyrtakt. Man snurrar alltid motsols i tät position, och högerfoten korsas bakom vänster fot. Dansen avviker på så sätt att man alltid dansar långsammare än takten i musiken, dvs inte i takt. Dansparen väljer individuellt hur långsamt de vill dansa, men håller inom paret samma takt under hela dansen.
Musiken har oftast två eller fyra taktslag per takt. En gånglåt fungerar ofta bra att dansa snoa till. Dansen innehåller dels gångsteg, dels omdansning med ett steg per taktslag och ett varv per två taktslag. Man väljer själv om eller när man vill använda gångsteg respektive omdansning.
Se även vals
Bakmes ingår i många danser, och kan användas i de flesta. De är t.ex. vanliga i polskor, men även i vals. I de flesta fall, men inte alla, så används två steg per tre taktslag, och två takter för ett fullt varv. Bakmes dansas oftast motsols, men kan också dansas medsols. I det senare fallet kallas varianten ibland för fram-mes. I beskrivngen av vals ingår en kort video, där varianten visas.
Enben dansas oftast i Bingsjöpolska, men kan även användas i t.ex. Bodapolska, hambo, schottis och vals. I regel dansas enben enbart av kavaljeren, medan damen fortsätter med samma steg som tidigare.
Enben dansas på enbart en fot ett helt varv, med stödfoten på utsidan av partnern, med andra foten i luften för att ge balans och styrning. Turen kräver balans, och kräver ofta litet övning innan dansen flyter behagligt. Det är möjligt men mer krävande att även damen samtidigt dansar enben, men man ser det sällan.
Enben dansas nästan alltid medsols, men i schottis brukar jag ibland även dansa den motsols. Se även video for Bodapolska, i slutet på den finns också enben.
Det vanligaste försteget i polska är steg på första taktslaget, på andra taktslaget tas inget steg, men rörelsen framåt behålls oförändrad. På taktslag 3 kliver man framåt på andra foten, fortfarande med oförändrad rörelse framåt. Det finns variationer i vissa polskor.
Senast uppdaterad: 2024-01-22