Schottis


Schottis i Alvik 2006-03-25

Inledning

Denna instruktion riktar sig till de som är väl förtrogna med schottis, och kan därmed vara svår att ta till sig för nybörjare. En mycket kortfattad beskrivning av grundstegen finns ändå med i inledningen för den som aldrig dansat schottis förut.

I instruktioner och bilder nedan har följande noteringar använts:

Grunden i shottis är ju att takt 1 + 2 = schottis-steg, takt 3 + 4 = snoasteg. Varje fras på sedvanliga åtta takter, som för övrigt nästan all musik är uppbyggd på, innehåller alltså två grundfigurer i schottis. Basen för schottis blir således fyra takter med fyra taktslag i varje takt.

Följande taktbeteckningar används nedan: [takt]:[taktslag], t.ex. 3:2 = tredje taktens andra taktslag, där högsta taktslag i grundfiguren för schottis således blir 4:4. Decimal för taktslag (d.v.s. steg mellan taktslag) kan förekomma. Ofta sträcker sig dock varianterna nedan över mer än fyra takter.

För rotationsriktning i dansen betecknar här snurr utåt motsols för kavaljer, medsols för dam.

Karaktär i schottis kan vara slät eller med svikt eller (sällsynt) hopp, allt efter karaktären på musiken. När jag började dansa brukade sista taktslaget i schottis­stegen (1:4 och 2:4) såväl som i omdansningen (3:2, 3:4, 4:2, 4:4) alltid vara ett litet hopp, men det tillämpas sällan numera. I min ungdom brukade dagens sätt att dansa schottis kallas för latmans-schottis.

Stegen i schottis utförs i huvudsak antingen sida vid sida eller med bibehållen omdansningsfattning. Schottis-steg eller omdansningssteg motsols sker alltid med kavaljerens vänsterfot utanför damens, i samma läge som vid dans medsols.

Schottis är vår mest lättvarierade gammaldans. Liksom i alla andra danser, så kan varianter i schottisen som fritt varieras och inte utförs på samma sätt om och om igen, ge en roligare och mer spännande dans.

Schottisens grundsteg

Denna beskrivning är utan illustrationer, men tas ändå med för den som aldrig dansat schottis förut.

Varje takt i schottis har fyra taktslag. På de första två takterna går kavaljer och dam framåt sida vid sida, kavaljer håller normalt dams rygg med höger arm medan damen har sin vänstra hand på kavaljers högra axel.

Kavaljerens steg är i första takten: 1:1 vänster, 1:2 höger, 1:3 vänster, 1:4 vila eller hopp. Damens steg är spegelvänt: 1:1 höger, 1:2 vänster, 1:3 höger, 1:4 vila eller hopp. När jag lärde mig schottis så sades att på andra steget så klev man inte längre fram än knappt jämsides med andra foten, men numer tycker jag att man kan göra som man vill med det.

Andra takten är spegelvänd mot första, utom i sista taktslaget då man vänder upp till sluten fattning. Omdansningen kan vara både medsols och motsols, men då de flesta dansar medsols så beskrivs det bara här. Kavaljerens steg i andra takten blir då: 2:1 höger, 2:2 vänster, 2:3 höger. På 2:4 vänder kavaljer sig åt höger mot damen, så han hamnar med ryggen i dansriktningen och framför damen. Därvid fattar också paret dubbelsidig dansfattning. Om man dansar utan hopp blir således kavaljerens fjärde steg en vridning på högerfoten under samtidig förflyttning framåt. Om man dansar med hopp så sker i stället samtidigt ett litet hopp.

Damens steg blir bara spegelvänt mot första takten: 2:1 vänster, 2:2 höger, 2:3 vänster, 2:4 vila eller hopp, + dubbelsidig fattning för omdansning.

I omdansningen så dansar man ett varv per takt, med eller utan hopp. Stegen för kavaljeren blir: 3:1 vänster, 3:2 vrid på sula eller hopp, 3:3 höger, 3:4 vrid på sula eller hopp, 4:1 vänster, 4:2 vrid på sula eller hopp, 4:3 höger, 4:4 vila elller hopp.

I sista taktslaget fortsätter dam att rotera medan kavaljer slutar och den dubbla handfattningen löses upp, så paret på nytt hamnar sida vid sida. Damens steg är spegelvänt mot kavaljeren, utom i 4:4 då damen fortsätter att rotera till kavaljerens sida.

Sluten fattning

Schottis-stegen utförs i denna variant i stället med sluten fattning, samma fattning som i omdansningen. Damen står alltså mitt emot kavaljeren även på schottis-stegen.

Turen inleds varierande med ryggen eller ansiktet i dansriktningen på takt 1, och utförs med snurr ett halvt eller ett varv på två takter, med- eller motsols. Den som så önskar kan givetvis i stället gå rakt framåt eller bakåt.

Omdansningen utförs med- eller motsols. Ordningen kan göras valfri, och naturligtvis mixas med helt andra varianter. Nedan beskrivs ett exempel som dansas över sexton takter:

Takt 1-4: Kavaljer startar framåt, dam bakåt. På takt 1,2 dansas medsols schottis ett varv, på takt 3,4 medsols snoa två varv. Avsluta med kavaljer framåt, dam bakåt i dansriktningen.

Takt 5-8: Kavaljer startar framåt. Motsols schottis ett varv, motsols snoa ett och ett halvt varv. Kavaljer tar sista snoasteget bakåt. Turen avslutas med kavaljeren bakåt, damen framåt, i dansriktningen.

Takt 9-12: Kavaljer startar bakåt, och tar schottis steg rakt bakåt. Motsols snoa ett och ett halvt varv. Sista steget tas framåt.

Takt 13-16: Kavaljer startar framåt och tar schottis steg rakt framåt. Medsols snoa två varv.

Baktakt

Ordningen mellan schottissteg och omdansning (snoasteg)kan varieras enligt nedanstående mönster, utan att man bryter schottisens dansmönster som ju sträcker sig över fyra takter. Samtliga varianter kan dansas både med- och motsols.

Tresteg

Samma effekt som man uppnår med att ta ett schottissteg, dvs att man byter fot, och ytterst plats med damen (om man inte låter den första följas av ytterligare en innan de fyra takterna är slut), kan man uppnå på omdansningsstegen genom att ta tre steg i stället för två, i rytm kort/kort/lång. Man kommer därvid att snurra ett och ett halvt varv i stället för ett på en takt.

Detta kräver naturligtvis högre fart, och denna fart måste kavaljeren ge damen genom acceleration i slutet på takten innan. När man behärskar detta kan turen också utföras motsols. Trestegsomdansningen kan ersätta vilket schottissteg som helst i varianterna ovan. Här följer några exempel:

Illustration av schottis med tresteg och baktakt

Videon nedan innehåller både nedanstående bildgrupp och den efterföljande.

Schottis med tresteg och baktakt Schottis tresteg med baktakt - start av turen. Detta steg och nästa två sker på varje taktslag (1:1)
Schottis tresteg med baktakt takt 1 taktslag 2 Schottis tretakt med baktakt (1:3). Från och med nu och fram till avslutande tre stegen. I 4:1 så tas stegen på vartannat taktslag som i normal snoaomdansning, Från 3:4 måste åter farten ökas.

Enkelt trestegs omdansningssteg, liksom enkelt schottissteg och/eller fördröjt snoasteg, går mycket väl att använda till de Roslagsschottisar och -polketter som har en extra takt i slutet på reprisen, som alternativ till att stanna upp på denna takt. I detta fall kompenserar den assymetriska varianten musiken, och damen kommer inte att inta kavaljerens plats. Det beror på att i sådana fall får musiken udda antal takter per repris.

Samtliga ovanstående turer är lätta att föra. I de fall man bryter taktmönstret med att ta omdansning efter ett schottissteg måste man tydligt visa detta, samt blockera damens nästa schottissteg genom att i god tid med kroppen inleda rotationen. Därvid kommer damen att märka att det kommer ett omdansningssteg.

Damen har normalt inga problem med det, även om hon är oförberedd på turen och inte dansat den tidigare. Vid trestegsomdansning måste man i god tid själv stå för fartökningen, och damen kommer då automatiskt att följa med i omdansningen.

På samma sätt som i de flesta andra turer fungerar det bra att dam och kavaljer tar olika steg, så länge grundstegets uppbyggnad bibehålls. Tretakt enligt ovan innehåller ju samma taktuppbyggnad som vanlig latmans-schottis framåt. Det innebär att den ena partnern kan ta vanliga schottissteg medan den andra dansar tresteg. I följande bildsekvens ser vi ett exempel på detta.

Schottis tresteg. Utgång från föregående tur sker med kavaljers rygg i dansriktningen. Dam kommer att föras fram för medsols snurr Förberedelse för nästa tur (1:2)
Schottis variant - Förberett för nästa tur (1:3) Dam snurrar med tresteg medan kavaljer går med  schottis-steg (2:1)
Schottis med tresteg (2:2). Omdansningen har i sista takten ersatts av vanligt gångsteg bakåt, som steg- och taktmässigt motsvarar omdansningsstegen

Knut

Turen inleds genom att damen placeras i läge till vänster om kavaljer, med kavaljerens vänstra hand bakom ryggen på damen, hållande dams högra hand. Kavaljers högra hand håller dams vänstra framför damen. Detta ingångsläge kan intas antingen i takt 1 eller takt 3, och det finns flera sätt. Beroende på hur man intar utgångsläget kan omdansningen inledas på takt 1 eller 3. Här beskrivs ett exempel:

På takt 3 dansas knappt ett halvt varv medsols i sluten fattning med snoasteg. Under denna takt börjar kavaljer öppna upp fattningen genom att låta dams vänsterhand glida ner över sin högra arm. På takt 4 håller kavaljer dams vänsterhand med sin högra, roterar damen ett varv medsols under sin högerarm, och låter samtidigt dams högerhand glida över sin vänsterarm ner till handfattning. Båda kommer nu att stå med ansiktet i dansriktningen, dam till vänster om kavaljer, och kavaljer beredd att accelerera och sätta i sin vänsterfot framåt.

Omdansningen utförs genom att kavaljer tar ett relativt långt steg med rörelse-energi framåt på vänster fot på slag 1, på slag 2 vrider kavaljer upp ett kvarts varv motsols och sätter ner högerfoten ganska långt fram framför damen i dansriktningen, med damen fortfarande stående sida vid sida. På slag 3 sätter kavaljer ner vänster fot med tån bakom höger klack, vriden i ungefär rät vinkel mot högerklacken. Samtidigt utförs vridning motsols av både dam och kavaljer.

På takt 4 slutförs vridningen genom att högerfoten sätts ner rakt fram i dansriktningen, och utgångsläget är återtaget. Dam/kavaljer bibehåller fattning och inbördes läge under hela omdansningen.

Damens steg är likadant som kavaljerens och parallellt med hans, det är bara stegens längd som skiljer. Medan kavaljeren tar sitt långa steg framåt, tar damen sitt långa steg bakåt.

Den första halvan av varvet måste av kavaljer utföras med "schwung", så man uppnår litet av en "slunga"-effekt. Det är normalt att en dam som inte prövat detta steg har en tendens att tappa balansen baklänges, trots att kavaljeren stöder henne med vänster arm bakom hennes rygg under hela omdansningen. Detta brukar efter någon träning gå över.

Omdansningen sker så länge man har lust, normalt kanske i 2, 6 eller 10 takter om man inlett på takt 3, 4 eller 8 om man inlett på takt 1. Dansen kan sedan lösas upp t.ex. genom att kavaljeren släpper dams vänsterhand och vrider upp ett varv framför damen till öppen enkel handfattning. Ett annat alternativ är att släppa dams högerhand, och dra henne med vänsterhanden upp bakom sig, samtidigt som kavaljeren följer med i snurren ett varv medsols.

Framåt/Bakåt

Denna variant är enkelt uppbyggd, och uppstod spontant en danskväll för några år sedan. Turen innebär att dansen sker med sluten dansfattning och schottis-stegets rytm, framåt och bakåt. Trots turens enkla uppbyggnad brukar den kunna innebära en del snubbel i början.

Dansen inleds med kavaljer vänd framåt i dansriktningen, dam bakåt, kavaljer startar på vänster fot, dam på höger. På takt 1 tar paret schottis-steg framåt i dansriktningen med lika stor förflyttning på alla steg. På fjärde taktslaget vrider paret ett halvt varv motsols. På takt 2 tas ett likadant steg, fast baklänges för kavaljer, framlänges för dam, avsluta med att vrida ett halvt varv motsols. Takt 3 utförs som takt 1. Takt 4 tas baklänges för kavaljer, framåt för dam, men ingen vridning sker på taktslag 4.

På takt 1 i nästa fyra takter inleder kavaljeren bakåt, damen framåt. På taktslag 4 vrider paret ett halvt varv medsols. På takt 2 och 4 dansar kavaljer framåt, dam bakåt, på takt 3 kavaljer bakåt.

På taktslag 4 vrider paret ett halvt varv medsols, utom i fjärde taktens fjärde steg, då turen avslutas med att damen vrids upp framåt i dansriktningen.

Till skillnad från de turer ovan då schottis dansas med schottis-steg i sluten fattning runt, så dansas alltså denna tur framåt och bakåt. Särskilt på taktslag 1 i takt 2 och 3 förs steget aktivt, och schottis-stegen ska ske med jämn och god förflyttning.

Gamla varianter

Dessa varianter är bland de första jag lärde mig, i mitten på sjuttiotalet:

Den första varianten jag kan påminna mig ha "hittat på", är gissningsvis inte särskilt unik:

På takt 1 och 2 dansas schottis-steg med enkel, låg handfattning. På takt 3 och 4 snurrar dam och kavaljer mot varandra - kavaljer medsols, dam motsols, ett varv per takt, med bibehållen handfattning.

Nästa variant tror jag dåvarande hus­föreståndaren i Akalla gård visade. Turen är ganska kul om man inte gör den för ofta.

Det är ganska vanligt att turen är obekant för de man dansar med i dag.

På takt 1 tas ett schottis-steg med enkel låg handfattning. På takt 2 tas ett schottis-steg till, men under steget börjar kavaljeren visa att damen ska inleda snurr motsols.

På takt 3 för kavaljeren damen ett varv snurr motsols under egen arm, samtidigt som han själv med två gångsteg går runt damen ett halvt varv medsols, så han möter henne. På takt 4 dansas ett varv medsols med sluten dansfattning.

Fot-twist

Denna tur är återigen ett eget påhitt sedan lång tid tillbaks, som också är kul att använda i andra sammanhang, till exempel foxtrot och jitterbugg/swing.

Dam står till höger om kavaljer, fattning med innerhänder i varandras midja, ytterhänder i fattning framför paret. Schottis-stegen på takt 1 och två ersätts av vridning på höger fot för kavaljer, vänster för dam. Paret inleder med att vrida på fotsulan så hälen hamnar snett framåt i dansriktningen på slag 1.

Den andra foten är hela tiden ovanför golvet. På slag 2 utförs vridning på hälen så tån hamnar snett framåt i dansriktningen. Detta utförs 7 gånger, spegelvänt av damen. På åttonde slaget måste kavaljeren för att hamna i position för omdansning avsluta med ett litet hopp på högerfoten framåt, så han hamnar med ryggen i dansriktningen.

Som alternativ kan fot-twisten i stället ersätta omdansningen.

Schottis med fottwist

ZigZag 1

I denna tur ersätts gångstegen i schottis med steg i zigzag snett framåt åt höger/vänster.

Turen inleds med att omdansningsfattningen i en vanlig omdansning medsols i schottis inte löses upp efter omdansningen. I stället placerar sig kavaljeren med ryggen snett bakåt i dansriktningen, och damen parallellt, vänd snett framåt. De nästa två takterna kommer paret bara att utföra gångsteg, ett steg på varje taktslag.

Turen inleds med att kavaljeren tar ett steg med vänster fot snett bakåt (dvs framåt i dansriktningen) och snett inåt ringen. Därefter tas ytterligare ett steg med höger fot bakom den vänstra, men en vridning påbörjas samtidigt så högerfoten nästan tas mot centrum av dansgolvet.

Damen tar ett steg snett framåt åt vänster på sin högerfot, och ett steg med vänsterfoten nästan inåt mitten av dansgolvet.

Till nästa steg har kavaljeren fulllföljt vridningen så han är vänd snett framåt och utåt i dansriktningen, damen är vänd baklänges och snett utåt i dansriktningen. Nästa steg tar kavaljeren med vänster fot snett framåt, och påbörjar vridning åt andra hållet genom att sätta höger fot nästan rakt ut åt höger. Damen tar ett steg på höger fot snett utåt, och ett steg med vänster fot nästan rakt ut ut höger.

Ovanstående steg upprepas ytterligare en gång, så man dansar två gånger snett inåt, och två gånger snett utåt. De första två takterna kommer då att avslutas med att man utfört två steg snett utåt höger. Därefter inleds normal omdansning.

Schottis i zigzag Schottis zigzag-tur 2:2
Schottis zigzag-tur 2:3 Schottis zigzag-tur 2:4 Bilden innehåller mer rörelse för att hinna in i omdansning
3:1 Omdansning nästan påbörjad

ZigZag 2

Denna tur utförs i stället på schottis-steg, och med placering litet vid sidan av varandra.

ZigZag-stegen kommer då att utföras vid sidan om partnerns, och hälften så snabbt jämfört med i turen ovan. Turen inleds med schottissteg snett inåt ringen, kavaljeren baklänges, dam framlänges.

Därefter vänder paret ett halvt varv medsols och utför ytterligare ett schottis-steg snett utåt ringen.

Den sidledes placeringen kan även utnyttjas i ZigZag 1. Båda dessa ZigZag-turer kan utföras på liknande sätt i foxtrot.

Sidledes

Denna tur kräver att det inte finns några dansande nära bakom den som utför turen, eftersom man kommer att stå stilla på två omdansnings-steg.

På andra omdansningstakten inleds turen genom att avbryta omdansningen när paret står med sidan i dansriktningen, på taktslag 1 i sista omdansningstakten. Kavaljeren har då sin vänstra sida vänd framåt i dansriktningen, och damen sin högra. I stället för omdansning utförs en fjädrande rörelse i sidled (framåt-bakåt i dansriktningen), vända mot varandra.

På första två taktslagen sker då en viktomflyttning till kavaljerens vänstra, och damens högra, fot utan att flytta den andra foten. På taktslag tre och fyra flyttas vikten tillbaks till de bakre fötterna. Eftersom detta steg inte går framåt krävs det ett par extra meter till nästa par bakåt.

Denna tur kräver att det inte finns några dansande nära bakom den som utför turen, eftersom man kommer att stå stilla på två omdansnings-steg.

På andra omdansningstakten inleds turen genom att avbryta omdansningen när paret står med sidan i dansriktningen, på taktslag 1 i sista omdansningstakten. Kavaljeren har då sin vänstra sida vänd framåt i dansriktningen, och damen sin högra. I stället för omdansning utförs en fjädrande rörelse i sidled (framåt-bakåt i dansriktningen), vända mot varandra.

På första två taktslagen sker då en viktomflyttning till kavaljerens vänstra, och damens högra, fot utan att flytta den andra foten. På taktslag tre och fyra flyttas vikten tillbaks till de bakre fötterna. Eftersom detta steg inte går framåt krävs det ett par extra meter till nästa par bakåt.

I första takten i nästa fyratakters sekvens återtas den förlorade sträckan genom att flytta sig litet mer framåt. Detta sker samtidigt som den normala framåtvända positionen ersätts av steg då paret fortfarande står vänt mot varandra och dansar med sidan i dansriktningen.

Både dam och kavaljer tar ett steg per taktslag, paret inleder med att flytta sin främre fot åt sidan (framåt i dansriktningen) och föra över kroppsvikten på den - vänster för kavaljer, höger för dam. På andra taktslaget förs bakre foten i kors förbi framför den främre.

På taktslag tre förs på nytt främre foten framåt i dansriktningen, och på fjärde förs bakre fot framåt intill eller en aning i kors bakom paret.

Samma steg upprepas ytterligare en gång i andra takten varefter normal omdansning medsols genomförs. Under turen bibehålls sluten dansfattning.

Roll off the Neck eller Kallhälls-varianten

Denna tur uppstod spontant på ett trångt dansgolv på vinterstämman i Kallhäll år 2001.

Varianten utförs genom att i omdansningen kavaljeren med sin högra hand håller damens vänstra hand via en fattning runt damens hals. Detta ger möjlighet att i utgången av turen snurra ut damen runt damens hals. Turen påminner därigenom om "Texas Tom", fast med en högre fattning.

Rätt fattning kan erhållas genom att på andra taktens schottissteg rakt framåt (höger-vänster höger för kavaljer, vänster-höger-vänster för dam), kavaljeren för damen ett varv motsols med sin högerhand fattad i damens vänstra. När damen snurrar runt så släpper inte kavaljeren handen, och låter inte heller damen dansa under armen. I stället håller kavaljeren sin hand i damens axelhöjd, varvid kavaljerens arm kommer att linda sig runt damens hals. Kavaljeren för damen med bibehållen fattning till omdansning, där kavaljer och dam står mitt emot varandra. Kavaljeren lägger lätt sin vänstra hand runt damens högra axel under omdansningen.

Därefter genomförs med bibehållen fattning vanlig omdansning medsols.

På sista slaget i omdansningen snurrar kavaljeren ut damen igen två varv medsols under egen arm utan att avbryta den vanliga schottisomdansningen. Möjligtvis får man "låna" en aning av första slaget på nästa schottis-steg för att hinna snurra färdigt.

På senare tid har en annan variant av varianten blivit vanligare, kanske beroende på hur mycket plats som finns på dansgolvet. Schottisstegen tas som vanligt sida vid sida med enkel handfattning. På första omdansningssteget för kavaljeren damen ett varv motsols under egen arm, som dock bibehålls i damens halshöjd. Samtidigt springer kavaljeren runt damen på schottissteg medsols. Efter första omdansningssteget kommer därmed kavaljeren att stå med ryggen i dansriktningen och ansikte mot ansikte med damen, med höger arm runt damens hals och fattad i damens vänstra hand.

På andra omdansningssteget snurrar kavaljeren damen två varv under egen arm, samtidigt som schottissteg tas på stället.

Kalhällsvarianten - utgångsläge(2:4). Kavaljeren är på väg runt damen medsols, samtidigt som damen är på väg att snurra motsols runt egen axel Kalhälllsvarianten på taktslag 3:1
Schottis Roll off the neck

Utåtsnurr

Efter schottissteg rakt framåt, dansas först ett varv vanlig medsols omdansning. I stället för att dansa ytterligare ett varv medsols för sedan kavaljeren med sin vänstra hand över sitt huvud damen så hon dansar två varv medsols snurr runt egen axel, samtidigt som kavaljeren snurrar ett varv motsols.

Som kavaljer blir det en ganska knapp vinkel för att föra damens andra varv, det blir någonstans ovanför och bakom sig själv. Trots det brukar det gå att förmedla rörelsen till damen.

Kavaljeren tar två snabba steg vänster höger, och vilar sedan ett taktslag på höger fot, tills vänsterfoten kan sättas i på ettan i nästa takt.

Damens steg i omdansningen blir höger, vänster, höger, vänster, varefter hon sätter i högerfoten på ettan i nästa takt.

2:2 När man som i detta fall bara tar schottissteg framåt, kan man om man har lust variera med något annat. I detta fall förbereds en lätt smäll med höger klack som kommer att ske på 2:3. Schottis - 3:3 På väg in i utåtsnurr
Schottis - 4:2 kavaljer för dams andra varv Schottis utåtsnurr. 4:3 Damen har ett varv kvar
Schottis utåtsnurr

Tangoinspirerat

Den kanske allra enklaste varianten i schottis är att man, med sluten dansfattning, byter ut omdansningen mot gångsteg i dansriktningen. Lämpligen går i så fall kavaljeren in i omdansningen som vanligt, men när kavaljeren hamnat med ryggen i dansriktningen och etablerat sluten dansfattning, så går paret på detta sätt fyra gångsteg i dansriktningen.

Kavaljeren har då har bra uppsikt bakåt, och kan någon gång om det är gott om plats lägga in ett litet steg som är inspirerat av den argentinska tangon.

På det tredje steget, dvs taktslag 4:1 till 4:2, där kavaljeren kliver på vänster fot och dam på höger, så förs höger ben inte rakt bakåt, utan i stället sätts höger knäveck sätts an mot dams vänstra knäveck och nedre delen av benet viks över damens i en liten mjuk kick.

I samband med det eller strax efteråt gungar kavaljeren en aning framåt igen på vänsterfoten.

Därefter sätter kavaljeren ner höger ben framåt mellan dams ben på 4:3 till 4:4. Damen kan då svara med att göra motsvarande kick mot kavaljers knäveck.

I utdansningen vänder sedan kavaljeren upp i dansriktningen med bibehållen sluten fattning, dvs. med dam med rygg i dansriktningen, varefter valfri tur kan utföras, t.ex. med sluten dansfattning

Eftersom kavaljeren står med vikten på höger fot mellan damens ben, måste denna uppvändning ske genom att kavaljeren rör sig bakåt och runt.

Tangoinspirerad schottisvariant. 4:2 Rörelsen i dansriktningen har brutits, och det tangoinspirerade steget utförs 4.4 Damen svarar förhoppningsvis med motsvarande steg. I detta steg rör man sig något motströms dansriktningen, så se till att steget inte hindrar andra dansare
Tangoinspirerad schottis

Kombination

Schottis är en lättvarierad dans, och här beskrivs ett exempel på en liten kombination över åtta takter. Naturligtvis kan man valfritt välja att enbart utföra de första fyra takterna, för att sedan improvisera fram någon annan variant. Den andra delen som här visas har klara likheter med Buggtur i hambo.

I den första delen ersätts omdansningen av att damen går runt kavaljeren, båda användande sig av schottissteg. Därvid byts samtidigt handfattning så att kavaljeren fattar sin vänsterhand i damens vänsterhand, och under snurren för upp denna hand ovanför sin egen vänsteraxel samtidigt som högerhänderna fattas framför damen.

I den andra delen dansar damen runt kavaljeren samtidigt som hon dansar ett varv runt egen axel, medan både dam och kavaljer bibehåller schottissteget och handfattningen.

Damen kommer därvid att snurra runt kavaljeren ungefär på takt ett och tre, samt runt egen axel på ungefär takt två och fyra.

Under den fjärde takten släpper kavaljeren damen för att kunna etablera normal sluten dansfattning. Det passar bra i takten att damen snurrar två varv på takt fyra.

Kavaljeren måste naturligtvis föra turen, och dessutom röra sig själv på ett sådant sätt att damens snurr underlättas.

Bland annat måste han se till att han är nära damen och följa efter henne under hennes första snurr runt egen axel, så att armlängden räcker till.

Schottiskombination - ingång (2:4 ½) Schottiskombination - inledning på andra delen (1:1)
Schottis kombination

Senast uppdaterad: 2015-03-17


Innehåll