Snoa och polka/polkett

2024 har sidan omarbetats med tydligare video, och ersätter tidigare stillbilder. En kort fördröjning kan uppstå medan video laddas ner när man klickat på den.

Om du använder en internetförbindelse begränsad surf och vill använda video med lägre storlek/kvalitet, välj detta nedan.

Denna sida behandlar två danser, först snoa och sedan polka/polkett.

Snoans karaktär är slät, glidande, eller mjukt hoppig. Grundstegen är enkla, men det krävs god dansteknik för att denna gammaldans ska bli behaglig. I sin grundform innehåller dansen inga varianter.

Eftersom taktarten är 4/4 liksom i foxtrot, kan ett stort antal varianter från foxtrot användas. Oftast får man en något högre puls i musiken än i foxtrot.

Gränsen mot polka kan ibland vara flytande, och man kan ofta låna varianter fritt mellan de danserna.

Grundsteget i snoa innehåller bara gångsteg sida vid sida och omdansning medsols, i valfri blandning. Omdansningsstegen tas framåt och bakåt.

Eftersom dansen kan vara krävande, särskilt när dansgolvet är trögt, kan man ibland ha glädje av att öka farten i omdansningen genom att skjuta ifrån litet diskret med höger fotsula medan man snurrar på vänster fot.

Ännu lättare går omdansningen om man ersätter stegen framåt och bakåt med en bingsjövridning (man stöder på båda fötterna), något som ibland kan vara skönt eller rent av nödvändigt om golvet är alltför trögt.

Det går också bra att växla en helt slät snoa med en mjuk slunga, där hopsamlingen av fötterna bara görs till hälften.

Videon nedan innehåller både snoans grundsteg och beskrivningar av några av de varianter som sedan beskrivs.

Snoa i sig är ganska arbetsam dans, särskilt vid trögt golv och om man inte tillåter sig att stödja på högerfoten vid vridning.

Av den anledningen känns det ibland mindre angeläget att utföra varianter på själva omdansningen i snoa. Men vid andra tillfällen kan man i stället uppskatta andra sätt att skapa vilsamma avbrott än att bara gå gångsteg sida vid sida.

För att vila i snoan använder man vanliga gångsteg sida vid sida. Det går dock mycket bra att även omforma dessa till en dans, t.om. att dansa hela snoan med en härlig blandning av enbart gångsteg. Videon ovan visar några exempel, och nedan beskrivs ett par kombinationer. Men bara fantasin sätter gränser för hur man vill utforma dansen användande snoans gångsteg, och det kan bli en mycket njutbar och rolig dans.

Följande kombination utförs med valsfattning:

Börja med att ta två vanliga gångsteg sida vid sida, ytterfot, innerfot. Sedan förs damen ett halvt varv motsols och tar nästa två steg bakåt, kavaljer bibehåller steg framåt. Nästa två steg vrider dam och kavaljer gemensamt ett halvt varv medsols, kavaljer tar sina steg bakåt, dam framåt. Från detta läge kan kavaljer föra damen runt sig medan han själv fortsätter bakåt.

Turen kan sedan avslutas med att kavaljer för dam ett varv under egen högerarm medan han själv fortsätter bakåt, varefter snoan direkt inleds.

En annan enkel och bra variant är att kavaljeren helt enkelt kliver upp framför damen och i en tät foxtrotfattning tar gångstegen rakt bakåt. Damen tar givetvis sina steg framåt. Det går bra att dansa direkt in i snoan från denna position.

Videon ovan innehåller några exempel på variation av gångsteg.

Snoa i sig är ganska arbetsam dans, särskilt vid trögt golv och om man inte tillåter sig att stödja på högerfoten vid vridning.

Av den anledningen känns det ofta mindre angeläget att utföra varianter på själva omdansningen i snoa.

En teoretiskt enkel, men i praktiken svår variant, är dock snoa motsols.

Jag utför den alltid med bibehållen vänsterfot till vänster om dams högerfot, och i detta utgångsläge krävs det att paret har en väl anpassad danshållning och kroppsform i förhållande till varandra, för att dansen ska kunna utföras behagligt. Se vidare avsnittet om dansteknik.

Videon ovan innehåller en kort sekvens med snoa motsols.

Viloturen i snoa är i grundutförandet gångsteg framåt. Det går dock mycket bra att dansa mer aktivt även under viloturen, och då passar foxtrot med varianter bra. Genom att avsluta med snurr under arm dam eller kavaljer, får man en fin övergång till fortsatt snoa. Jag begränsar mig för stunden till att bara beskriva denna variant.

Dansa normal foxtrot med sväng åt höger över sex taktslag. Efter dessa sex slag har man nått samma utgångsläge som man startade i. Utför en snurr till på samma sätt, men under tredje taktslaget snurras damen dessutom ett varv under arm medsols, med bibehållen stegrytm.

Härifrån kan man antingen fortsätta med foxtrot eller övergå i snoa.

Detta är en ganska svår tur, som gärna först prövas vid mycket långsam snoa. Kavaljer förbereder turen, t.ex. mot slutet av en repris, genom att fatta dams högerhand med sin vänstra hand, utan att ändra fattningen med andra handen. Efter träning kan man bättre föra turen utan hjälp av denna handfattning, genom att ge damen fart i snurren genom tryck i ryggen.

När, eller strax före, kavaljeren står på vänster fot vid den takt där han tänkt sig snurren (gärna sista i reprisen), snurrar han snabbt damen ett varv medsols medan han själv tar sitt högersteg, och återtar därefter omedelbart tidigare fattning och fortsätter snoan. Kavaljeren avbryter alltså inte i något moment sin egen snoa, det blir bara en mer öppen fattning under ett kort ögonblick, och sedan en något snabbare rörelse för att på nytt sluta öppningen. Damen utför snurren på ett taktslag, och måste för detta ha god hjälp av kavaljeren. Man måste behålla damen nära sig själv under snurren, annars hinner man inte etablera omdansnings­fattning i tid för första taktslaget i nästa takt.

Förväxla inte denna tur med att kavaljeren tar två gångsteg. Det är mycket enklare, men det är inte den turen som här åsyftas.

Beroende på hur det går, hur mycket plats som finns på golvet, och hur långsam snoan är, kan turen upprepas t.ex. vart sextonde, åttonde, fjärde, eller vartannat varv. Någon enstaka gång vid mycket långsam musik har vi utfört denna variant varje varv under några takter, men det är undantag.

För den som önskar öka pulsen en smula, kan den vanliga snoan medsols kompletteras med snurr i snabbare takt. Det enklaste är att byta ut två steg mot tre steg, i rytmen kort, kort, lång. Det innebär att man tar tre steg och ett och ett halvt varv på två taktslag. Man hamnar alltså i baktakt efter dessa steg, och måste därför antingen utföra dem i jämna par, eller acceptera att en del av dansen blir i baktakt. Eftersom det blir rätt bra fräs på snoan med denna rytm, kanske man nöjer sig med den högre rytmen i till exempel åtta takter.

På samma sätt som man kan låna steg och turer från modern dans till varianter i danser som går i tretakt, så kan man göra det omvända med danser som går i två- eller fyrtakt.

Denna variant hittade jag när jag hade cyklat omkull och fått ont i revbenen. Det var en smula plågsamt, det gjorde ont t.ex. om jag skrattade.

Samma kväll var det dans på Skansen, något jag ändå inte ville avstå från. Då jag blev uppbjuden i snoa så kändes vanlig snoa alltför krävande, så i stället hittade jag denna vilsamma snoavariant.

I stället för gångsteg och snoasteg dansas hela eller delar av dansen som i stigvals/bakmes fast i fyrtakt. På samma sätt som i vals växlas mellan dans medsols och motsols. Den går också mycket bra att mixa med varierat utförande av gångsteg. Inte alls så dumt - prova!

Polkans grundsteg är ´galoppsteg´ sidledes, kort, kort, lång. På ´long´ vrider paret ett halvt varv medsols eller motsols, varpå nästa steg tas åt andra hållet (dvs framåt i dansriktningen hela tiden). Detta sätt att dansa polka kallas ibland för druffpolka.

Polketten har samma steg, skillnaden är nara att man gör ett litet hopp i avslutningen på vridningen.

Polkan kan spelas i olika tempo. I lugnare tempon kan man även dansa snoa med varianter. Här beskrivs dock varianter som utförs vid den livligare formen av polka eller polkett. Livlig polka/polkett tycker jag passar bäst att dansa mycket aktivt.

Varianterna är i oftast ett ihop-plock av olika allmänt kända danser. För den som inte känner till dessa, ger jag en kort beskrivning.

Nedanstående video visar hur det kan se ut i praktiken när vi dansar polka och polkett.

Gångsteget är ett allsidigt steg i de flesta danser. I den snabba polkan kan man ge egen karaktär åt steget genom att ge god fart framåt på ettan, och låta knän och höfter leda framåtrörelsen, och sedan bromsa upp med litet glid på ytterfotens sula. På tvåan sätts innerfoten framåt samtidigt som höfterna får svänga bakåt i dansriktningen. Höfterna pendlar därigenom hela tiden framåt och bakåt. Varianten kan avslutas med omdansning med gångsteg motsols på stället om det inte stör andra dansande, och därefter hurra motsols. Lämpligen utnyttjas härvid dansgolvets mitt.

Galopp med dans med vänster sida i dansriktningen, respektive höger. Detta kan t.ex. utföras i åtta takter med vänster sida i dansriktningen, åtta med höger. För damen blir det givetvis tvärs om.

Polkettsteg i gångriktningen, utförs med ytterfötterna snett framåt i dansriktningen, sedan innerfötterna, med bibehållen valsfattning, upprepas några gånger. Detta avslutas med att damen svängs ett varv medsols under bibehållet polka/polkettsteg, varefter omdansning omedelbart inleds medsols.

Hurra är ett vanligt inslag i danslekar, och dansas på fläck. Både dam och kavaljer sätter i höger fot strax innan taktslagen, vänster fot till höger om och mot partnerns (vid omdansning motsols). Dansen sker runt på fläck med- eller motsols.

När det inte stör andra dansare, t.ex. mitt på dansgolvet, kan man använda hurran i polka och polkett.

Från hurran känns det naturligt att övergå till polka från Kall. Det känns därvid som om hurran bara övergår från att dansas runt på stället till att dansas runt i rummet.

Kavaljerens steg: Strax före taktslag ett sätts höger klack i. På taktslag 1 kliv framåt på vänster fot till höger om damen, på taktslag 2 fortsätt nästan rakt framåt på högerfoten, På taktslag 1 i nästa takt sker ång vridning på höger, sätt ner vänster fot i rät vinkel bakom höger fot och med riktning nästan framåt i dans­riktningen.

Under denna vridning drar samtidigt kavaljeren damen framåt och runt i dans­riktningen.

På två sker vridning på båda klackarna till riktning rakt fram. Observera att därvid vikten ändå måste ligga på vänster fot - det är nog det som är den främsta svårigheten i denna variant.

Orsaken är att för att kunna kliva framåt på höger klack på upptakten till nästkommande taktslag måste man ha vikten på vänster fot, och det finns ingen tid över att flytta kroppsvikten från höger till vänster fot.

Undvik att hoppa till höger fotsula, kliv i stället framåt på höger klack strax före ettan i nästa takt.

Damens steg är samma steg som kavaljerens, men förskjutet två taktslag.

Denna dans utförs som vartannat stegpar snoa, vartannat stegpar polka eller polkett. Dansen är ett mellanting mellan druffpolka och snoa i arbetsmängd och rotation.

Det spelar ingen roll om man inleder med polka eller snoa.

Dansen utförs både med- och motsols. Rytmen blir alltså ett och två = druffsteg ett halvt varv, ett två = snoa ett varv.

Jag tror att denna variant också går under namnet gruvslunga.

Denna dans lärde en finsk tjej på Skansen mig i min ungdomm för många år sedan. Detta är en beskrivning av hur jag uppfattade att dansen brukar dansas. Jag har inte varit på någon annan instruktion av dansen efteråt, jag hoppas att jag förstod och minns rätt.

Enligt henne har dansen karaktären som hos en "guttaperka-boll", dvs. man ska vara en stor del av dansen i luften, och fjäderlätt studsa på främre delen av fotsulorna.

Stegen utförs ungefär som sprättmazurka, men i tvåtakt, med- och motsols. Dansen ska ha en mycket lätt och luftig karaktär, vilket dock inte betyder att det är bekvämt och vilsamt.

Stegen blir vid medsols dans, om dansen inleds med kavaljeren har ryggen vänd mot dansgolvets mitt:

På taktslag ett landa på båda fötterna samtidigt med sidan i dansriktningen, med vikten på främre fötterna, samt studsa upp i luften igen.

På taktslag två tas ett studsande steg med vänster fot för kavaljer, höger för dam. På tredje taktslaget slaget tas ett studsande steg på motsatt fot. Under tiden sker rotation så att nästkommande taktslag ett sker med damens rygg vänd mot dansgolvets mitt.

Köra använder tre steg för ett varvs om­dansning, utnyttjande tre taktslag. Om­dansningen går alltså långsammare än snoa, och erbjuder därmed  liksom foxtrot en mer bekväm dans till snoamusik.

I omdansningen kliver kavaljeren framåt på vänster på första taktslaget, damen samlar. På nästkommande taktslag kliver kavaljeren bakåt/utåt på höger fot, samtidigt som damen kliver framåt på höver fot. 

På nästkommande taktslag vrider kavaljeren på båda fötterna, damen kliver framåt på vänster.

En variant på denna dans är att utföra den på samma sätt som Ore-polskan.

Kavaljer: På ettan tas ett steg framåt på vänster hela foten framåt med liten vridning. På tvåan takt sker en vridning på vänster fotsula nästan ett helt varv medsols på fotsulan, avslutas med att även klacken sätts ner när vridningen är fullbordad och riktningen nästan rakt fram. På ettan i nästa takt tas ett steg framåt på höger fot.

Ett varv tar alltså en och en halv takt, varför man omväxlande kommer att inleda på ettan och tvåan i takten. Dansen innebär alltså mindre rotation än snoa, och är därför vilsammare.

Dam: På ettan samlar dam höger/vänster. På tvåan vrider damen på höger fot.. På ettan i nästa takt tar damen steget på vänster fot.

Slungasteget innebär att man ersätter det normala steget från höger till vänster fot i snoans omdansning med ett litet hopp, så att båda fötterna sätts ner mer eller mindre samtidigt när man har ryggen i dansriktningen. Steget är lika för dam och kavaljer.

Dansen blir lättare och mer njutbar om dam och kavaljer dansar nära varann. På så sätt blir dansen mindre ansträngande, och paret kan också hjälpa varandra runt och med hoppen.

Humppan är en finsk dans, och intar som det känns för mig en mellanställning mellan gammaldans och modern dans, med influenser från dem båda. Det kan någon enstaka gång hända att orkestern spelar även en humppa på gammaldanstillställningar.

Humppan kan dansas på flera olika sätt, men för den som inte kan dansen fungerar det också bra att dansa polka eller snabb snoa. För vår del brukar vi dansa en kombination med humppasteg, snoa och gångsteg.

Nedan bifogas en videosnutt där humppa med olika stilar kan studeras. Inspelningen är gjord när vi var på en dans som kallades Myggsafari på Seskarö. Seskarö ligger i nordligaste Bottenviken, nära finska gränsen.