Vandringsguide för Stockholms län

Denna vandring går i trakterna av Sjundareviret. Eftersom vargar angriper hundar, bör hundägare tänka på att hålla sina hundar kopplade. Men människor lär inte ha något att frukta. Och för hundar är vildsvin totalt sett en större risk jämfört med vargar.

Om man startar från Järna kan man gärna passa på att köpa nybakat bröd i det lilla trevliga stenugnsbageriet. Gå i så fall ut från pendeltågsstationen åt vänster (söder), och korsa vägen. Bageriet ligger intill fiket, men syns inte så bra från vägen. Fortsätt därifrån uppåt och korsa järnvägen åt höger.

Om man inte tänker besöka bageriet kan man gå åt höger från stationen och sedan uppåt åt vänster till vägen över järnvägen.

Härifrån är Sörmlandsleden märkt, och följer en kort bit vägen fram till och genom en rondell. Bortanför rondellen viker leden av åt vänster på promenadväg, och snart når man den mycket idylliska bron över bäcken vid Trollskogens kyrkoreservat.

Efter en kort men vacker sträcka genom gammal granskog når man en fin rastplats vid kanten av en åker, med utsikt ner mot Moraån. Marken här är boplats för någon slags flygande insekter. Trots deras påtagliga närvaro går det utmärkt att sitta på marken och fika här, de är både fredliga och vänliga. Om man går vandringen från andra hållet är det här en bra plats för tidsanpassning till nästa pendeltåg - det tar cirka 25 minuter härifrån till Järna station.

Efter ytterligare en kort sträcka genom skogen når man en av de få vägpassager som finns på denna sträcka. Det är en liten grusväg som korsar Moraån. En kort bit bortanför ån lämnar leden vägen, och nu följer nästan oavbruten skön skogsvandring ända fram till idrottsplatsen vid Mölnbo.

En bit bortom den plats där man lämnade vägen kommer man till en plats där någon har målat en flugsvamp. Här finns också i trädet en dockfigur, och - om man tittar upp i träden - en f.d. gitarr som nu det bara återstår ett lock från. Det ser ut som en säregen anordnad plats för andar eller så.

Efter ytterligare en stunds vandring når man det första gruvhålet - Tunnelgruvan. Man passerar sedan ett flertal gruvhål, några med staket runt, andra som är vattenfyllda hål. Måhända var det från dessa som Järna fick sitt namn?

När man närmar sig Vattgruvmossen finns det ett par korta sträckor med skogsbilväg. Jag har aldrig sett några bilar där, så kanske är det avstängda.

Vattgruvmossens naturreservat ligger mycket idylliskt, med delvis tallbeväxt myrmark och gamla gruvhål. Det finns en vandringsled som går runt i området här, men jag har tyvärr ännu inte tagit mig tid att vandra den. Vid Vattgruvmossen finns en grillplats i ganska skuggigt läge.

2024-10-29 Det finns nu ett vindskydd vid Vattgruvmosssen, och toalett där skogsbilvägen slutar.

Bortanför Vattgruvmossen når man snart det jag brukar kalla för Mölnbokorset. Sörmlandsleden fortsätter här åt nordväst mot Yngsviken, och lämnar därmed det område man kan nå med SL. Men en gren av Sörmlandsleden tar här av mot Mölnbo, och därifrån är det inte särskilt långt innan man når sjön Akaren. Efter en kort bit längs stranden når man en mycket vacker rastplats vid sjöns nordvästra strand. Här finns också en grillplats, och goda badmöjligheter.

Vid denna plats kan det vara lämpligt att tidsreglera vandringen för lagom ankomst till pendeltåget. Det tar härifrån en knapp timme för att gå till Mölnbo.

Den fortsatta vandringen härifrån följer Akarens västra strand. Man passerar bland annat en plats vid sjöns strand med slät mark, som bör fungera utmärkt om man avser att tälta.

Bortanför Akaren passerar man en liten väg och går mellan en sankmark och ett hygge. Själva stigen går dock i skog och är fin. Man passerar också ytterligare en sjö, som dock har en mer sank strand.

Bortanför sjön når man strax Mölnbos idrottsplats, och härifrån återstår cirka 10 minuters promenad på villavägar fram till stationen vid Mölnbo.