Vandring från Tvetaberg längs Måsnarens östra strand, för anslutning till Täljeleden. Denna följs sedan till sin slutpunkt vid Ronna.Två fikapauser.
Bilder från vandring Tvetaberg - Täljeleden - Ronna
Starten vid Tvetaberg. Härligt väder.
Måsnaren sedd från den nordöstra stranden
Ganska nära norra spetsen av Måsnaren når man denna punkt. Om man kunde hitta bussförbindelse till en plats här i närheten, så skulle vandringen kunna förkortas med en timme - men man skulle också missa en fin del av vandringen.
Norra spetsen av Måsnaren. Täljeleden har strax därförinnan vikit av från Måsnarenleden, men förenas på nytt här. Det är betydligt finare att följa leden längs Måsnaren ända hit.
Vandringen parallellt med vägen känns onödigt kuperad och delvis dåligt upptrampad med tanke på att ledens längd. Kanske kan man överväga att i stället följa vägen förbi detta parti?
Anslutningsleden mot Acksjöarna. Vid denna punkt vänder leden tillbaka mot sydost och senare syd.
Därifrån kommer vi säkert att komma vid ett annat tillfälle.
Fikapaus vid södra spets. Kallare vindar har nu dragit in från norr, men solen orkar fortfarande värma i lä.
Rastplatsen, med bänken flyttad till en plats i lä av träden.\r\n\r\nHärifrån vänder leden söderut i riktning mot Ronna.
Framme vid Ronna. Busshållplatsen ligger på fem minuters promenadavstånd härifrån.
Kommentar
Inledningsvis fin lätt vandring från Tvetaberg längs Måsnaren, i härligt shorts-väder. Snart når man nordöstra stranden, härifrån går vandringen i huvudsak nordväst i flera timmar.
Fikapaus efter en dryg timme vid Måsnarens norra strand.
Efter ytterligare en kort bit vandring kommer man ut på gamla vägar, avstängda för biltrafik. Snart viker Täljeleden av från Måsnarenleden. Så småningom kommer man fram till en väg med biltrafik, där också man korsar motorvägen.
Därefter följer en rätt arbetsam del av vandringen, med vandring parallellt med bilväg men på intilliggande kuperad terräng, på delvis dåligt upptrampade stigar. Eftersom vandringen är rätt lång kanske man kan överväga att i stället passera detta parti på vägen - jag tror att vägen har en bred vägren och det är inte särskilt mycket trafik.
Så småningom kommer man litet längre ifrån vägen, och när man passerat änden på en golfbana och en brant nerförsbacke genom skogen så är detta tråkigare parti avklarat.
Först nu viker leden av mot nordost. Så småningom passerar man ytterligare en väg, och resterande del av leden är åter fin vandring - om också inledd av ytterligare en klättring, denna gång mot en fornborg.
Efter ytterligare en bit kommer man ut på sköna lättvandrade skogsvägar utan biltrafik, som så småningom på nytt övergår i stig. Efter någon timmes skogsvandring når man så anslutningen från Acksjöarna, och här viker leden av åt sydost. Säkert kommer jag tillbaka till denna plats vid senare tillfälle från det hållet.
Leden passerar sedan Bårsjöns naturreservat, och vid Malmsjöns södra spets var det hög tid för dagens andra fikapaus. Klockan var nu halv fyra och vandringen började kännas i benen. Vädret hade blivit betydligt svalare, och de avtagbara benen på byxorna hade på nytt satts på. Men fortfarande var det litet sol vid sjön, och med lä bakom några träd var det riktigt fint.
Resterande vandring härifrån till Ronna är mycket lätt och fin - ger intryck av grusåsar. Vi kom till Ronna strax före klockan fem, jag skönt trött, Lava betydligt piggare. Bussen kom efter fem minuters väntan.