Vandringens förutsättningar (årstid, väder och vind etc.) har inte angetts.
Utrustning och förslag på vandringsriktning har därför inte kunnat anpassas till aktuella förhållanden.
Vandringen startar och slutar i Drottningholm, och går längs Fornstigen. Den slingrar sig hit och dit, och passerar många fornlämningar. På grund av den slingrande stigdragningen tar vandringen längre tid än man skulle förvänta sig när man ser på kartan, fram till det att man korsar vägen mot Prästvik.
Efter vägen mot Prästvik blir stigdragningen rakare och den sista delen av vandringen går raskt. Det brukar kännas skönt, eftersom det på kartan ser ut som man bara kommit halvvägs när man korsar vägen, och man kanske börjat fundera på hur man ska komma hem igen när man kommit så långt.
Från busshållplatsen vid Drottningholms slott startar vandringen genom slottsparken, fram till Kinaslottet. Bortanför slottet lämnar man parken och hamnar på en väg som för ner till Mälaren åt vänster. Nära stranden fortsätter en väg åt höger, och härifrån är leden väl markerad.
När vi gick denna vandring en vår för många år sedan träffade vi på ett äldre par under denna första del av vandringen. De ville dela med sig en särskild attraktion som de alltid återkom till. På en plats längs stigen, som vi nyss passerat, finns det en plats där det enligt dem varje år finns huggorm. Vi vände tillbaka, och mycket riktigt, där fanns de. Fast vi hade ju nyss passerat platsen utan att märka något.
Stigen går sedan genom skogspartier, efter åkerkanter och här och där kortare sträckor på väg.
2019-03-22
Vid den punkt där leden korsar stora vägen mellan Drottningholm och Tappström, ser man strax till höger en arbetsplats med en nysprängd infart i berget. Detta är sannolikt en del av det pågående byggnadsprojektet Förbifart Stockholm. Leden passerar strax efter det en höjd där man under andra världskriget hade strålkastare för att upptäcka fientliga flygplan.
När man lämnar höjden stöter man snart på arbetsplatsen igen, med grusupplag och en lång transportbana som sträcker sig så långt man kan se västerut. Leden korsar strax transportbanan, men efter bara en kort bit ser man den på nytt till vänster. Det är sedan flera passager fram och tillbaka under transportbandet, innan man slutligen lämnar det bakom sig nere vid Lovöns västra strand.
När vi passerade denna dag låg hela arbetsplatsen helt öde och tyst. Kanske berodde det på det omskrivna avbrottet på grund av att man håller på att byta entreprenör. Om arbete och transportband hade varit igång hade väl troligen det dessutom bullrat rejält längs denna del.
Avslutningen av vandringen är vid Orangeriet vid Drottningholm.