Vinterstämman i Gnesta Elektron har vi ju besökt ett antal
år. Det är visserligen en rätt lång tågresa – en dryg timme med pendeltåg från
Stockholm – men man sitter ju rätt skönt på tåget, och det känns väl värt
restiden när man väl kommer dit.

Det inträffade en incident på tåget denna gång. Mellan
Södertälje Syd och Järna så krockade pendeltåget i full fart med en älg. Jag
satt i främsta vagnen, och kände mycket tydligt kollisionen. Det kändes även
som att ett tåghjul åkte över något, det skakade till i vagnen precis efter
kollisionen. Även om jag inte blev rädd, så kändes det ändå otäckt. Vi visste
ju inte vad det var – tankar for i huvudet både om att det kunde vara ett djur,
en människa eller något fel på spåret. Tåget stannade omedelbart, men först
efter en stund meddelade tågföraren att det inträffat en kollision, troligen
med en älg.

Så småningom kom tåget igång igen, men tågföraren meddelade
att tåget skulle stanna innan det kom in till perrongen i Järna, för att
inspekteras. Så skedde också, men efter en liten stund så kunde tåget köra
vidare.

På grund av detta blev ankomsten till Gnesta förstås
försenad. Tyvärr innebar det att Leif-Billyz redan hade avslutat sitt spelpass
när det var dags att börja dansa, och det första dansinslaget blev i stället med
ett par spelmän, som jag tror huvudsakligen spelade slängpolskor och pols. Det
kändes väl inte optimalt för mig, men som vanligt kändes det bäst att bejaka musikernas
val av musik, och anpassa sitt dansande efter musiken.

Jag hade åkt ensam till stämman på grund av Lava, men tyckte
det fungerade bra att bjuda upp damerna från trakten. Det kändes som att det
inte var så många dansande från våra trakter, utan att de flesta dansande kom
från Sörmland.

Efter första spelpasset avbröts dansen en stund för
prisutdelning.

Liksom förra året så tror jag att det tidigare på dagen hade
varit en tävling för ungdomslag. Därefter återupptogs dansen, både i stora danssalen och i
ett mindre rum.

Jag är inte odelat förtjust i när dansen delas upp på flera
dansbanor, utom om det är nödvändigt av utrymmesskäl. Med en uppdelning så blir
man avskärmad från vad som tilldrar sig på övriga platser, man kan missa bra
dansmusik och det kan också ge en uppdelning av danspubliken. Men förmodligen uppskattar
många att ha möjlighet att kunna välja miljö och musik.

Jag dansade även en stund i den mindre danssalen, där det
var trevlig dansmusik i en trängre miljö. Det blev också en (ganska rörig)
engelska där.

På tidigare spelmansstämmor i Gnesta har jag upplevt att
under den tidigare delen av kvällen det varit ett stort inslag av gammaldans,
för att under andra halvan av kvällen övergå till mestadels polskor. Så
upplevde jag det inte denna gång. Jag tror att jag sammanlagt dansade en hambo
under hela kvällen, och bara några schottis och vals. För övrigt ingen
gammaldans. Men det var en spelgrupp som spelade gammalt litet senare, fast då
fikade jag.

I stället blev det för mig under kvällen mycket slängpolska,
och utöver det andra polskor, och som sagt ett mindre inslag av gammaldans.

Musiker och publik hade som tidigare ett tydligt ungdomligt
inslag. Dock upplevde jag att de riktigt unga – barn och tonåringar – var färre
mot tidigare år, i vart fall på dansgolvet.

Mot slutet minns jag särskilt en ungdomsgrupp från Birka
Folkhögskola – BirkaFolk. De spelade en energisk ungdomlig musik, som tydligt
uppskattades av både publiken och mig.

Besöket på Gnesta Vinterstämma blev liksom tidigare år en
rolig upplevelse med mycket dans.