Denna dag erbjöd bra vandringsväder, ibland soligt och ibland molnigt, och med en temperatur på cirka 15 grader.
Resan gick problemfritt, och när man klivit av bussen så möter en lantlig miljö med obetydlig trafik. Efter tjugo minuters vägvandring på grusväg, denna dag helt utan trafik, nådde vi den fridfulla skogen.
Den senaste tidens regnande har gjort att svamparna vaknat till liv. Eftersom jag ville hinna med bussen halv två från Bergavägen så fanns det inte mycket tid för att söka svamp, men det blev ändå ett litet kok av de svampar som jag plockade längs leden.
Efter cirka en timme och femton minuter passerade jag Näs, med en idyllisk samling småhus och en ridgård. På nästkommande höjd, med vacker utsikt ut mot Brandalssund och tillbaka mot Näs, avnjöts morgonfika av mig och morgonmålet av min högt uppskattade vandrarkompis Lava.
På väg ner på andra sidan höjden mötte jag två engelskspråkiga killar som vandrat från Stockholm, dittills sju dagar. De hade ursprungligen tänkt sig avsluta i Nyköping, men trodde nu att de bara skulle hinna till Tystberga. De var mycket intresserade av hur de skulle få bästa chanserna att få se älg. De uttryckte också sin stora uppskattning av naturupplevelserna de hittills upplevt under vandringen.
Jag tror att många fler, såväl infödda stockholmare som utländska turister, skulle kunna upptäcka och uppskatta våra vandringsleder. Åtminstone i SL:s trafikområde fungerar det ju också mycket bra att bara gå en dagsetapp, och slippa medföra utrustning för övernattning. På utländska resmål, som Madeira och Kanarieöarna, möter man ofta turister veckans alla dagar som går dagsetapper på detta sätt, men åtminstone på vardagar och utanför Tyresta nationalpark är det mer sällan man möter vandrare här. Kanske ett tips till turistrådet för litet marknadsföring?
Passagen av de öppna områdena vid Viad tycker jag är vacker, med goda möjligheter att titta ut över sundet och fågellivet där. Även den fortsatta vandringen, först utefter Mälaren och senare förbi Träsket med vindskydd och stillsamma och lättvandrade skogar är fin.
Som vanligt avnjöts lunchfikat på höjden ovanför Bullsta. Genom att svampplock hade gjort färden något långsammare blev det ingen längre paus, innan den korta avslutande vandringen ner till Bergavägen. Dit kom vi tio minuter innan bussen passerade.