Vandring Saltarö-Ålstäket

Efter den varma Kristi Himmelfärdshelgen hade kyligare vindar dragit in från norr när vandringen startades från Saltarö Gård 08:25. Med vinden i ryggen och solen i ansiktet dröjde det trots det inte många minuter innan tröjan förpassades till ryggsäcken.

Efter den inledande vandringen förbi villor och sommarstugor hamnar man snart i Saltarö naturreservat. Som på tidigare vandringar rådde tystnad här, bruten bara av småfåglarnas ivriga sång och ibland vindens sus i trädkronorna.

Dagens förmiddagsfika blev i en solig klippskreva, där Lava som vanligt också fick sin frukost, innan hon liksom jag föll till vila i solen. Denna sträcka är ju lättvandrad och förbindelserna från Ålstäket mycket täta, så vi gjorde oss ingen brådska utan satt ett bra tag och njöt av solen och naturen.

På den fortsatta vandringen träffade vi på en plats på en orm. Lava var här strax före mig och såg den först, men ingrep som tur var inte när den snabbt slingrade bort från stigen. Men hon såg litet fundersam ut över vad det där var för en varelse.

Snart nådde vi grusvägen som leder ner till Sågen och korsningen av landsvägen där. På andra sidan fortsatte sedan vandringen längs den avstängda grusvägen fram mot den lilla sjön vid Finntorpet. Vinden hade nu avtagit litet och också vridit sig, så vi hade den fortfarande i ryggen - även leden vänder i mer västlig riktning vid Sågen.

Bortanför Finntorpet är det fortfarande skogsvandring, fram till de mäktiga stenblocken som kallas för Vargstenarna. Denna gång avstod vi från att rasta vid bänken med bord och tak bortanför dessa, och fortsatte i stället fram till badplatsen vid Korsmosjön. Där blev det en lång lunchpaus för oss båda. Det var skönt och vackert där, och det kändes inte som det var någon brådska att anträda den avslutande sträckan mot Ålstäket.

Men allting har sitt slut, och så också lunchpausen. Väl på benen igen så njöt vi av den lätta vandringen, inledningsvis längs sjöns strand. Den avslutande sträckan avverkades på pigga ben, och när vi nådde Ålstäket 14:10 så kom bussen mot Slussen efter ett par minuter.

Under dagens vandring såg vi inte till några andra människor längs leden.