Vandring Lovön

Dagen inleddes med härligt vårvinterväder.

Vid ankomsten till Drottningholm var det cirka fyra minusgrader, en klarblå himmel och soligt. Den västliga vinden var märkbar men relativt svag. Marken var hårdfrusen, ofta snötäckt i skuggigare lägen, men med barmark i soliga lägen. På eftermiddagen lyckades solen i mer exponerade lägen här och där tina det översta markskiktet.

Under dagen använde jag `icebugs (dubbade kängor)`, något som i hög grad underlättade vandringen.

Som vanligt valde jag från Drottningholm vägen genom slottsparken ner mot Kinaslottet. På vägen bortanför Kinaslottet ner mot sjön finns numer en skylt som varnar för huggormar på båda sidor om vägen. Jag har ju gamla minnen av att ha blivit visad en plats längre bort där det återkommande varje år brukar finnas huggorm, men visste inte att förhållandet kan vara likartat även precis utanför slottsområdet. Eftersom jag numer medför hund är jag försiktig där jag tror det kan förekomma orm. Men det gällde givetvis inte denna dag, då solen ännu inte står tillräckligt högt för att väcka ormarna ur deras vinterdvala.

I det härliga vädret gick vandringen raskt undan. Fornstigen är i sin södra del mycket slingrig, och man kan om man går här för första gången bli orolig för att den tid och energi som åtgår inte sätter större spår i förflyttning på kartan. Numer vet jag att den senare delen av vandringen har en rakare sträckning, och tog det därför med ro. Jag gjorde även denna dag här och där mindre utflykter längs vandringen för att titta på och läsa om allt intressant som dyker upp längs vägen.

Förmiddagsfikat avnjöt jag med ryggen mot en sten med härligt värmande sol i ansiktet, något som gjorde att rasten blev litet längre än vad som brukar vara fallet vid den här årstiden. Dagens andra paus tog jag efter ytterligare halvannan timmes vandring, i en solig sluttning.

Vid ankomsten till Orangeriet funderade jag ett ögonblick på att även besöka en ö i parken som andra hundägare berättat om, där det är tillåtet att låta hundarna leka fritt utan koppel.. Men när en buss lägligt dök upp så valde jag ändå att borda den för färd tillbaka mot Brommaplan.